måndag 5 november 2007

Nattsudd


Till en liten tävling på grafiskt forum.

lördag 3 november 2007

Helt plötsligt

Så får du oväntat besök, någon tar din säng i besittning. Du sitter där och vet inte riktigt vad du ska göra. Du bestämmer dig för att borsta tänderna och sova på soffan. Men gladast är nog räven.

torsdag 1 november 2007

Förresten

7 skott i huvudet, av flera poliser. Ingen blev dömd och ingen blev fråntagen sin tjänst. Polisen fick ta smällen, de sköt ju när de var ANDRA oskyldiga människor i närheten. Herregud.

Ut med det gamla, in med det äldre.

Nytt rosa mer bättre helt grått design!

Man känner sig redigt mossig när man sitter och gör en powerpointpresentation, när man sitter och väljer bakgrundsövertoning och allt det där. Ett steg framåt, 300 tillbaka.

Vi var på reklaminspelningen, det var några dagar sedan nu. Det gick bra, mycket bättre än castingen. Vi fick skrika, prata, grimasera, vara ledsen, vara glad och lite till.

Men var och vad ska man vara på halloween?

lördag 27 oktober 2007

Grådask

Döden och pingvinen har återvänt, vart hen har varit har jag ingen aning om, och hen vägrar säga. Även fastän jag saknat Döden och pingvinen så känner jag mig inte hel nu när den är här, Döden och pingvinen.

Jag fick reklamfilmsgrejen, så nu måste jag skolka.

Skolka betyder hur mycket på de slaviska språken. Tatiana berättade om hur kul hon hade haft åt det när hon kom till Sverige i början, hon undrade vad de menade med hur mycket hela tiden, de lustiga svenskarna. Tatiana är född och uppväxt i Moskva och har jobbat för tetrapak. Det har inte jag.

Jag gäspar


Jag är liten och min lillebror är ännu mindre, och ännu gladare.

onsdag 24 oktober 2007

I've been everywhere man

Jag har letat efter Döden och pingvinen nu i några dagar, den är ingenstans, inte under sängen, inte i garderoben, inte på toaletten, inte i något skåp, inte i någon väska, ingenstans. Jag förstår inte varför Döden och pingvinen bara försvunnit sådär utan någonsomhelst förvarning. Trots att jag var skeptisk till våran vänskap i början så blev det ganska bra efter ett tag, åtminstone jag tyckte det. Nu sitter jag här och nästintill sörjer att Döden och pingvinen inte är här och hjälper mig med allt det där som bara Döden och pingvinen kan hjälpa med.

Jag vill inte ha någon Auster, han är tråkig och jag har aldrig märkt något riktigt, ingen gnista, ingenting. Finurlig kan han vara, men inte mer än så.

Finurliga människor uppskattas väldigt mycket i vissa kretsar och jag älskar finurliga människor, men de måste ha något mer, de måste ha en känsla som märks rakt igenom, i varje mening, varje ord.

Hur ska jag skriva det här, ska jag börja med att säga att jag inte förstår varför människor inte ser saker för vad de egentligen är, och inte mer, utan att lägga in värderingar lite här och där. ->

->

->

Bara för att det blåser och är kallt så behöver man inte göra annat än frysa, man behöver inte tycka att det är jobbigt och gå och irritera sig.

Bara för att en sak gick sönder så behöver det inte betyda något mer än att den just gick sönder, det är en sak. Saker går sönder.

Varför sörjer vi när någonting förändras?
Varför firar vi när någonting förändras?

Död åt stagnation, vivent les changements!