jag känner ett behov av täcke. Då räknar jag inte underliga airconditionrum med alldeles för låg temperatur. Sitter hos aldo och håller mig vaken tills mitt tåg går från centralstationen. Det är kallt och jag fryser för första gången på väldigt länge.
Lena frågade mig om jag var redo att komma tillbaka till vardagen idag. Jag svarade att jag aldrig är redo att komma tillbaka till vardagen, den dagen då jag känner att jag är redo för vardagen så
fredag 29 augusti 2008
lördag 23 augusti 2008
running out of time
Nu ar det bara en 5 dagar tills jag aker fran varldens storsta land.
Igar sa var jag och wufei i tiantan, solen stralade och det var sakert 32 grader varmt. Tiantan ar helt underbart. En enorm park med valdigt lustiga kineser. Du bor inte bli forvanad om du ser en kinesisk familj som stallt upp sitt karaokeset med stora hogtalare och flertalet mikrofoner. Aven om de inte alltid ar sarskilt bra pa att sjunga sa spelar det ingen roll, manniskorna som gar forbi dansar lite och klappar takten iaf. I love it. Gar du lite till sa ser du ett gang pensionarer som dansar till hiphop/vasterlansk dansmusik. Har skams ingen. Vi hittade en liten avskild del av parken dar hela familjer spelade jianzi (tank jonglering med liten fotboll). Bollen bestar istallet av nagra metallskivor med gummipackningar emellan:
Vi spelade lite med nagra kineser och det var feisheng!
Jag har inte kunnit ringa min mamma for att gratulera henne pa sin fodelsedag, det kanns valdigt dumt. Jag tappade ju bort min mobil, och med den alla nummer tidigare.
GRATTIS MAMMA!
Igar sa var jag och wufei i tiantan, solen stralade och det var sakert 32 grader varmt. Tiantan ar helt underbart. En enorm park med valdigt lustiga kineser. Du bor inte bli forvanad om du ser en kinesisk familj som stallt upp sitt karaokeset med stora hogtalare och flertalet mikrofoner. Aven om de inte alltid ar sarskilt bra pa att sjunga sa spelar det ingen roll, manniskorna som gar forbi dansar lite och klappar takten iaf. I love it. Gar du lite till sa ser du ett gang pensionarer som dansar till hiphop/vasterlansk dansmusik. Har skams ingen. Vi hittade en liten avskild del av parken dar hela familjer spelade jianzi (tank jonglering med liten fotboll). Bollen bestar istallet av nagra metallskivor med gummipackningar emellan:
Vi spelade lite med nagra kineser och det var feisheng!
Jag har inte kunnit ringa min mamma for att gratulera henne pa sin fodelsedag, det kanns valdigt dumt. Jag tappade ju bort min mobil, och med den alla nummer tidigare.
GRATTIS MAMMA!
måndag 11 augusti 2008
Hide you in the city
Jag har tappat bort min laddare till kameran (dont ask me how) och har inte tagit nagon bild pa typ en manad. Istallet finns det en massa turistbilder som ar relativt trakiga. Naja.
fredag 8 augusti 2008
Idag
Ar det invigning av OS, 080808 0800, himlen ar inte det minsta bla och det ar tydligen risk for regn. Maja pa jobbet har gett upp planerna pa att bli solbrand under os och gar och spraytannar sig. Skilda varldar.
Jobbade igar, det var i princip 0 folk pa klubben och vi stangde tidigare an vantat. Tar taxi hem och studsar upp for de 15 vaningarna i huset (hissen stanger 24), lagger mig i sangen och kanner mig ganska nojd. De flesta jag pratar med om beijing sager att de aldrig skulle kunna tanka sig att bo i beijing en langre tid, det ar bra ett tag, men sen vill man hem. For mig ar det nog annorlunda, det ar inte sa att jag skulle planera in 10 ar av mitt liv i beijing, men det ar absolut en stad jag skulle kunna tanka mig att bo i. Jag tror problemet med mig ar att jag kanner att jag inte har nagot fixerat hem nagonstans. Och det kanns ganska skont.
I forrgar fick jag ett sms fran en kinesisk tjej som jag traffat typ 4 ggr:
I want you as boyfriend, ok?
Man gor tydligen sa i kina. Man fragar chans och har ett ganska platoniskt forhallande tills man gift sig, iaf om man kommer fran mindre stader, vilket tjejen i fraga gor.
Jobbade igar, det var i princip 0 folk pa klubben och vi stangde tidigare an vantat. Tar taxi hem och studsar upp for de 15 vaningarna i huset (hissen stanger 24), lagger mig i sangen och kanner mig ganska nojd. De flesta jag pratar med om beijing sager att de aldrig skulle kunna tanka sig att bo i beijing en langre tid, det ar bra ett tag, men sen vill man hem. For mig ar det nog annorlunda, det ar inte sa att jag skulle planera in 10 ar av mitt liv i beijing, men det ar absolut en stad jag skulle kunna tanka mig att bo i. Jag tror problemet med mig ar att jag kanner att jag inte har nagot fixerat hem nagonstans. Och det kanns ganska skont.
I forrgar fick jag ett sms fran en kinesisk tjej som jag traffat typ 4 ggr:
I want you as boyfriend, ok?
Man gor tydligen sa i kina. Man fragar chans och har ett ganska platoniskt forhallande tills man gift sig, iaf om man kommer fran mindre stader, vilket tjejen i fraga gor.
söndag 3 augusti 2008
OS-vadret
Jag undrar vad DNs reportrar egentligen gor i Beijing, nar de skriver att:
De senaste dagarna har Peking haft klart och soligt. Men lagom till att världens blickar ska riktas mot staden och den oöverträffat pampiga invigningen arrangörerna tänkt sig ska gå av stapeln på fredagskvällen drar alltså mörka moln ihop sig.
Det har varit klart vader en dag sen de stangde av trafiken, inte de senaste dagarna. De namner heller inget om att regeringen har vidare planer pa att stanga av fabriken och mer trafik om laget inte blir battre innan OS. Men de har det, och jag tror faktiskt att OS kommer bli valdigt lyckat, och att himlen faktiskt kommer vara bra under spelen.
artikeln i DN
De senaste dagarna har Peking haft klart och soligt. Men lagom till att världens blickar ska riktas mot staden och den oöverträffat pampiga invigningen arrangörerna tänkt sig ska gå av stapeln på fredagskvällen drar alltså mörka moln ihop sig.
Det har varit klart vader en dag sen de stangde av trafiken, inte de senaste dagarna. De namner heller inget om att regeringen har vidare planer pa att stanga av fabriken och mer trafik om laget inte blir battre innan OS. Men de har det, och jag tror faktiskt att OS kommer bli valdigt lyckat, och att himlen faktiskt kommer vara bra under spelen.
artikeln i DN
别
Det ar ganska svart att saga att man inte saknar nagon nagonsin utan att verka kall. Jag forstar varfor folk lyfter pa ogonbrynen varje gang jag berattar for dem att jag faktiskt aldrig gor det, och reaktionen ar an mer forvanad i Kina, aven om de valdigt ofta tycker det ar okej, jag ar ju 外国人 och de ar ofta lite konstiga sadar. Men sa ar det, jag saknar aldrig folk. Detta betyder inte att jag inte bryr mig och att jag inte har nagot hjarta, utan att om jag skulle sakna nagon, sa skulle jag sakna personen i det forgangna, jag skulle sakna dem da, vad man sa och gjorde da. Det skulle aldrig vara samma sak nu. Jag tror sjalva saknandet ar en antites, det gar inte att sakna nagot som du inte nagonsin innan upplevt. Anyways.
Igar var andra kvallen vi hade oppet pa klubben. Det var inte alltfor mycket folk, vilket ar med i berakningarna, OS har ju inte borjat an och klubben riktar in sig pa internationella gaster. Men det var schysst, aven om jag ar lite ovan i rollen jag faktiskt ar i sa ar jag overtygad om att jag kommer arbeta mig in i den. Folket jag jobbar med ar schyssta och alla har tagit sig till beijing pa de mest ovantade satt. Men mixen fungerar och jag tror det kommer bli skitbra att jobba dar under OS.
Det ar lite svart att smalta att kineserna som jobbar dar (som assistantservitriser och allt-i-allor) har sa sjukt mycket mindre betalt an vad vi vasterlanningar har. Det betyder inte att de jobbar mindre, okej, igar hade vi inte sa mycket att gora, men de ar alltid pa tarna. Tar nagon upp en cigarett sa drojer det inte mer an 5 sekunder innan de har en laga under sin nasa. Ger man dem en komplimang for att de jobbar bra blir de overlyckliga. For att inte tala om skillnaden i frihet vi och de har (det dar lat lite val, jag vet). Igar ville chefen ta nagon typ av bild pa en liten sot servitris i baren. Hon var valdigt tveksam och vagrade forst ga in till baren, hon var inte tillaten att vara dar. Det kravdes ihardiga forsakringar om att det var okej, och tillslut sa vagade hon.
Igar var andra kvallen vi hade oppet pa klubben. Det var inte alltfor mycket folk, vilket ar med i berakningarna, OS har ju inte borjat an och klubben riktar in sig pa internationella gaster. Men det var schysst, aven om jag ar lite ovan i rollen jag faktiskt ar i sa ar jag overtygad om att jag kommer arbeta mig in i den. Folket jag jobbar med ar schyssta och alla har tagit sig till beijing pa de mest ovantade satt. Men mixen fungerar och jag tror det kommer bli skitbra att jobba dar under OS.
Det ar lite svart att smalta att kineserna som jobbar dar (som assistantservitriser och allt-i-allor) har sa sjukt mycket mindre betalt an vad vi vasterlanningar har. Det betyder inte att de jobbar mindre, okej, igar hade vi inte sa mycket att gora, men de ar alltid pa tarna. Tar nagon upp en cigarett sa drojer det inte mer an 5 sekunder innan de har en laga under sin nasa. Ger man dem en komplimang for att de jobbar bra blir de overlyckliga. For att inte tala om skillnaden i frihet vi och de har (det dar lat lite val, jag vet). Igar ville chefen ta nagon typ av bild pa en liten sot servitris i baren. Hon var valdigt tveksam och vagrade forst ga in till baren, hon var inte tillaten att vara dar. Det kravdes ihardiga forsakringar om att det var okej, och tillslut sa vagade hon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
