Det är först när du vågar visa dig sårbar du blir mänsklig.
Det är först när du blir mänsklig du lever.
Det är först när du lever du förverkligar livet.
Magen har slutat kurrat, den känns tom och konstig. Du känner mig plötsligt lite yr, precis nu. Blodsockret föll under den ödesdigra nivån. Springer snabbt till köket för att inmundiga något som håller ögonen och blodsockret uppe. Klockan är mycket (många?). Hittar inget annat än havregryn och sojamjölk. Häller sojamjölken över havregrynen i ett högt glas. Dricker snabbt och ljudligt. Nu tar det ett tag. Dina händer skakar fortfarande, men du vet att känslan försvinner snart. Ibland går det snabbare, men vanligtvis tar det runt en kvart.
Silk sojamjölk. Lactose free. Unsweetened. I affären hittar man säkert 6 olika sorter, allt från choklad till vitamin fortified. De har en som heter plain. I USA betyder plain att den är sötad. Med socker. Ibland skryter man lite snyggt med att produkterna innehåller artificiella smakämnen. Texten är omgiven av gula stjärnor med svarta kanter.
Var ska du ta vägen när du inte längre kan lura dig själv?
onsdag 31 december 2008
torsdag 25 december 2008
Jewlafton
Idag är det julfirande i USA. Vi har redan firat. Vaknade klockan 14:30, var ute till runt 5-tiden igår. Nu ska vi gå och äta frukost. Hejdå
tisdag 23 december 2008
Ny teknik gör jobbet enklare
Eller? I DN står det om en läkare som blivit anmäld av en kvinna för att han googlat hennes diagnos.
Jag vet inte, även om jag inte har mycket tilltro för västerländsk medicin så är det här väl lite i skarpaste laget. Jag har inget emot att läkaren använder sig av internet för att samla in information, men att basera diagnosen på något han hittat på internet känns lite väl naivt. Jag ger däremot inte mycket för kvinnans uttalande: "allt som står på internet är som bekant inte sant"
Det är väl ingen som hävdat det och att ha mer tilltro för vad som står i böcker tycker jag faktiskt inte att man ska ha, om man känner till sina källor och att de är trovärdiga.
Jag vet inte, även om jag inte har mycket tilltro för västerländsk medicin så är det här väl lite i skarpaste laget. Jag har inget emot att läkaren använder sig av internet för att samla in information, men att basera diagnosen på något han hittat på internet känns lite väl naivt. Jag ger däremot inte mycket för kvinnans uttalande: "allt som står på internet är som bekant inte sant"
Det är väl ingen som hävdat det och att ha mer tilltro för vad som står i böcker tycker jag faktiskt inte att man ska ha, om man känner till sina källor och att de är trovärdiga.
Det brinner i Rosengård
Det verkar som att det blossar upp en ny brand i Rosengård varje dag nu, är det inte en soptunna så är det en bil som blivit påtänd. Det är många som varit av åsikten att Rosengård är en oroshärd som blir värre och värre dag för dag.
Jag själv har träffat på människor som är rädda för att åka till Rosengård, som tror att man lätt råkar ut för våldsbrott eller att man blir rånad. Även om Rosengård är oerhört fattigt och har en väldigt låg sysselsättningsgrad så har detta inte gett utslag på diverse statistiska undersökningar när det gäller olika typer av brott. Tvärtom, Rosengård har legat under genomsnittet i Malmö.
Varför har då det blossat upp som det gjort nu de senaste dagarna? Varför kan man dra paraleller till kravallerna i Paris?
Nyamko Sabuni verkar vara av åsikten att det är brist på uppfostran av de som tänder eld och förstör andra människors egendom. Hon tror inte att det faktiskt kan vara ett resultat av situationen där, att människor lever i mögelskadade hus som ingen 'infödd' svensk skulle vilja bo i (jag skulle väl vara ett undantag där). Det finns en oerhörd trygghet i att ha ett jobb att gå till, något som väldigt många i Rosengård saknar.
- Det är bara att flytta, det hade jag gjort
Skrev någon om situationen. Personen verkar missa varför invandrarfamiljer faktiskt söker sig till områden som Rosengård, trots väldigt hög arbetslöshet och oansvariga hyresvärdar. Det handlar inte i första hand om att ha tak över huvudet, utan att ha någon överhuvudtaget att prata med. Islamofobin i Sverige är inte i närheten av vad den är här i New York (min syster får snea blickar bara hon har halsduken som en sjal), men den känns fortfarande av. Så fort någon som verkar ha varit muslim begår ett brott så beror det på religionen. Inte konstigt att man inte vill flytta och tar till andra medel som för de flesta verkar vara helt obskyra.
Att det verkade som att det faktiskt var AFA som fick igång kravallerna (eller vad man nu ska kalla dem), och inte invånarna i området, verkar även det gå många förbi. Att skapa situationer med hjälp av våld är ett av anarkisternas uttalade tillvägagångssätt för att rubba kapitalismen.
Det är inte så att jag försvarar beteendet, jag försöker endast förklara det. Jag tycker personligen att det absolut finns bättre vägar att göra sin röst hörd, iaf för mig, som är född och uppvuxen i det här landet, som är van att folk lyssnar på en när man pratar, som inte får sneda blickar när jag går på gatan.
Jag själv har träffat på människor som är rädda för att åka till Rosengård, som tror att man lätt råkar ut för våldsbrott eller att man blir rånad. Även om Rosengård är oerhört fattigt och har en väldigt låg sysselsättningsgrad så har detta inte gett utslag på diverse statistiska undersökningar när det gäller olika typer av brott. Tvärtom, Rosengård har legat under genomsnittet i Malmö.
Varför har då det blossat upp som det gjort nu de senaste dagarna? Varför kan man dra paraleller till kravallerna i Paris?
Nyamko Sabuni verkar vara av åsikten att det är brist på uppfostran av de som tänder eld och förstör andra människors egendom. Hon tror inte att det faktiskt kan vara ett resultat av situationen där, att människor lever i mögelskadade hus som ingen 'infödd' svensk skulle vilja bo i (jag skulle väl vara ett undantag där). Det finns en oerhörd trygghet i att ha ett jobb att gå till, något som väldigt många i Rosengård saknar.
- Det är bara att flytta, det hade jag gjort
Skrev någon om situationen. Personen verkar missa varför invandrarfamiljer faktiskt söker sig till områden som Rosengård, trots väldigt hög arbetslöshet och oansvariga hyresvärdar. Det handlar inte i första hand om att ha tak över huvudet, utan att ha någon överhuvudtaget att prata med. Islamofobin i Sverige är inte i närheten av vad den är här i New York (min syster får snea blickar bara hon har halsduken som en sjal), men den känns fortfarande av. Så fort någon som verkar ha varit muslim begår ett brott så beror det på religionen. Inte konstigt att man inte vill flytta och tar till andra medel som för de flesta verkar vara helt obskyra.
Att det verkade som att det faktiskt var AFA som fick igång kravallerna (eller vad man nu ska kalla dem), och inte invånarna i området, verkar även det gå många förbi. Att skapa situationer med hjälp av våld är ett av anarkisternas uttalade tillvägagångssätt för att rubba kapitalismen.
Det är inte så att jag försvarar beteendet, jag försöker endast förklara det. Jag tycker personligen att det absolut finns bättre vägar att göra sin röst hörd, iaf för mig, som är född och uppvuxen i det här landet, som är van att folk lyssnar på en när man pratar, som inte får sneda blickar när jag går på gatan.
måndag 22 december 2008
Om två dagar är det julafton
Det känns skönt att säga att det faktiskt inte känns av. Trots att julpynten här i New York är helt sjukt ambitiösa så har jag ingen julstämning alls. Det här är nog den första julen som det har inträffat någonsin tror jag, även om det uppenbarligen har mattats av på senare år.
Nu är det inte så att jag hatar julen som sådan, men att vi firar själva högtiden fortfarande, samt sättet vi gör det på nuförtiden, gör att jag helst avstår. Jag kan stolt säga att jag inte köpt en enda julklapp i år och jag förväntar mig inte heller att få någon själv.
Jag tycker nog mer man ska propsa för egna högtider, då man träffas, äter, leker eller vadsomhelst, istället för att hetsa, bli orolig, få fel julklappar, ge fel julklappar, äta massa kött, göda massa företag som man egentligen inte alls vill göda.
Emma och hennes kompisar ville gå till svenska kyrkan i år och äta julbord. Jag känner mig inte särskilt på den iden. Dels för ovanstående nämnda orsak, men även för att julbordet brukar vara sådääär roligt för en vegetarian (helst vegan). Vi får se hur det blir, men det finns inget värre att vara den som känner sig jobbig och konstig för att man vägrar äta kött och köttprodukter. De flesta vet hur jävla dåligt det är att äta kött, för människan, för miljön och för djuren.
Äh, nu blir jag less på mig själv för att det i varje inlägg står något om kött och köttkonsumtion. Jag ska lägga ner, jag lovar.
Idag är det 9 dagar sedan jag såg M. Det känns konstigt. Jag intalar mig själv att det inte är en bra idé att räkna dagarna, så jag undviker det. Men nog fan drömmer jag konstiga drömmar när jag inte sovit med henne på så länge.
Nu är det inte så att jag hatar julen som sådan, men att vi firar själva högtiden fortfarande, samt sättet vi gör det på nuförtiden, gör att jag helst avstår. Jag kan stolt säga att jag inte köpt en enda julklapp i år och jag förväntar mig inte heller att få någon själv.
Jag tycker nog mer man ska propsa för egna högtider, då man träffas, äter, leker eller vadsomhelst, istället för att hetsa, bli orolig, få fel julklappar, ge fel julklappar, äta massa kött, göda massa företag som man egentligen inte alls vill göda.
Emma och hennes kompisar ville gå till svenska kyrkan i år och äta julbord. Jag känner mig inte särskilt på den iden. Dels för ovanstående nämnda orsak, men även för att julbordet brukar vara sådääär roligt för en vegetarian (helst vegan). Vi får se hur det blir, men det finns inget värre att vara den som känner sig jobbig och konstig för att man vägrar äta kött och köttprodukter. De flesta vet hur jävla dåligt det är att äta kött, för människan, för miljön och för djuren.
Äh, nu blir jag less på mig själv för att det i varje inlägg står något om kött och köttkonsumtion. Jag ska lägga ner, jag lovar.
Idag är det 9 dagar sedan jag såg M. Det känns konstigt. Jag intalar mig själv att det inte är en bra idé att räkna dagarna, så jag undviker det. Men nog fan drömmer jag konstiga drömmar när jag inte sovit med henne på så länge.
söndag 21 december 2008
Today has been okay
Ganska tidigt på morgonen idag fick jag ett SMS från andra sidan atlanten. I SMS:et så stod det att en farfar hade dött. Farfarn i fråga har jag bara träffat två gånger, men jag ljuger inte när jag säger att de två gångerna räckte för att göra intryck i min själ.
Första gången jag träffade farfar så öppnade han dörren med byxorna uppdragna över midjan och skjortan nedstoppad. Han skakade hand med ett fast handslag och hans ögon var så vänliga ögon bara kan bli. Vi satte oss ner i soffan och blev snart bjudna på kaffe och kaka. Han hade gjort en äppelkaka, egentligen så var det ett väldigt enkelt recept, något han absolut inte skämdes över att det var. Det var inte heller nödvändigt. Han trugade oss, särskilt mig att äta mer kaka, det var ju synd att lämna kvar.
När man sedan skulle ta avsked från farfar så frågade han om man inte skulle ha med sig lite frukt, trots att vi sa flera gånger att det var mer än nog med kaffe och kaka så fick vi till slut med oss två äpplen.
Idag försvann hans fysiska skepnad från familjen Perssons närvaro. Men han lever kvar, det vet jag.
Första gången jag träffade farfar så öppnade han dörren med byxorna uppdragna över midjan och skjortan nedstoppad. Han skakade hand med ett fast handslag och hans ögon var så vänliga ögon bara kan bli. Vi satte oss ner i soffan och blev snart bjudna på kaffe och kaka. Han hade gjort en äppelkaka, egentligen så var det ett väldigt enkelt recept, något han absolut inte skämdes över att det var. Det var inte heller nödvändigt. Han trugade oss, särskilt mig att äta mer kaka, det var ju synd att lämna kvar.
När man sedan skulle ta avsked från farfar så frågade han om man inte skulle ha med sig lite frukt, trots att vi sa flera gånger att det var mer än nog med kaffe och kaka så fick vi till slut med oss två äpplen.
Idag försvann hans fysiska skepnad från familjen Perssons närvaro. Men han lever kvar, det vet jag.
fredag 19 december 2008
Land of the (fat)free
Något som slår en ganska tidigt i USA är hur lightprodukterna tagit över alla matvarubutiker. Det är standard att man köper lightprodukter, som är helt fettfria. Det finns ett smör som på allvar heter; I cant believe its not butter. Att produkterna i fråga istället innehåller en massa socker och andra konstiga tillsatser är ofta irrelevant.
En annan rolig situation uppstår när man på valfritt café ska köpa en kaffe. Jag var medveten innan om att man inte dricker svart kaffe i USA, utan att man isåfall dricker en svagare variant. Situationen när man beställer kaffe:
- One large coffee please
- How many sugars?
- None please
Här får man en väldigt underlig blick, som säger något i stil med: Du driver med mig? vill du inte ha något socker i ditt kaffe? okej, bara för din skull, du får den utan socker.
- How much milk?
- Just black please
Här upprepas ovanstående, men man får till slut sitt kaffe.
En annan rolig situation uppstår när man på valfritt café ska köpa en kaffe. Jag var medveten innan om att man inte dricker svart kaffe i USA, utan att man isåfall dricker en svagare variant. Situationen när man beställer kaffe:
- One large coffee please
- How many sugars?
- None please
Här får man en väldigt underlig blick, som säger något i stil med: Du driver med mig? vill du inte ha något socker i ditt kaffe? okej, bara för din skull, du får den utan socker.
- How much milk?
- Just black please
Här upprepas ovanstående, men man får till slut sitt kaffe.
Köttätare
Från en blogpost hos Felicia, mitt svar:
Jag måste bara få inlägga till nemos inlägg. Att säga att människan 'är' en köttätare är fel. Även jag blev lärd i biologin någonstans i mellanstadiet, eller var det nu var, bla att människans tänder är en blandning av rovdjurs och växtätares. Detta är endast en teori, och om sanningen ska fram så liknar människans tänder växtätares i långt större utsträckning än vice versa. Nog om tänderna. När det gäller innehållet i magsäcken så har människor inte alls samma magsyra som rovdjur har. Våran magsyra är av samma sammansättning som växtätares, medan rovdjuren har en saltsyrebaserad magsyra, vilken är anpassad för nedbrytning av organiska produkter. Köttätare har även ett tarmsystem som motsvarar 3 gånger av dess kroppslängd så att köttet inte skall hinna ruttna innan det passerat kroppen. Människor och växtätare har ett tarmsystem som är runt 12 gånger kroppslängden, vilket innebär att organiska produkter hinner ruttna innan de passerat kroppen. Vårat tarmsystem ser ut som sådant för att få ut så mycket protein som möjligt av maten, våran möjlighet till utvinning av protein ur föda är alltså större är rovdjurs. Så.
Jag måste bara få inlägga till nemos inlägg. Att säga att människan 'är' en köttätare är fel. Även jag blev lärd i biologin någonstans i mellanstadiet, eller var det nu var, bla att människans tänder är en blandning av rovdjurs och växtätares. Detta är endast en teori, och om sanningen ska fram så liknar människans tänder växtätares i långt större utsträckning än vice versa. Nog om tänderna. När det gäller innehållet i magsäcken så har människor inte alls samma magsyra som rovdjur har. Våran magsyra är av samma sammansättning som växtätares, medan rovdjuren har en saltsyrebaserad magsyra, vilken är anpassad för nedbrytning av organiska produkter. Köttätare har även ett tarmsystem som motsvarar 3 gånger av dess kroppslängd så att köttet inte skall hinna ruttna innan det passerat kroppen. Människor och växtätare har ett tarmsystem som är runt 12 gånger kroppslängden, vilket innebär att organiska produkter hinner ruttna innan de passerat kroppen. Vårat tarmsystem ser ut som sådant för att få ut så mycket protein som möjligt av maten, våran möjlighet till utvinning av protein ur föda är alltså större är rovdjurs. Så.
onsdag 17 december 2008
Everything was fine at Coney Island
Trots att jag ännu inte har besökt ön Ben Gibbard sjunger om så har jag hittat ett litet mysigt kvarter i New York. Idag så åkte vi på tur till Brooklyn, dels då Emma ville hitta någon trevlig second hand-butik, och dels då jag ville hitta ett område som kändes lite mer, mer. Letade lite på internet och hittade efter ett tag en liten rosa second hand-butik som verkade vara trevlig.
Det är konstiga väderförhållanden här, igår var det 16 grader och idag snöade det och var nollgradigt.
New York dag 3-lista:
+ Ekologiska varuhus
+ Små trevliga affärer
+ Människor som börjar prata med helt spontant på gatan
+ Blandat och stort
+ Småländer överallt
- Opraktiskt
- Dyrt
- Konsumerande
Det är konstiga väderförhållanden här, igår var det 16 grader och idag snöade det och var nollgradigt.
New York dag 3-lista:
+ Ekologiska varuhus
+ Små trevliga affärer
+ Människor som börjar prata med helt spontant på gatan
+ Blandat och stort
+ Småländer överallt
- Opraktiskt
- Dyrt
- Konsumerande
tisdag 16 december 2008
God morgon
Klockan är 08:25 och jag har inte riktigt ställt om tiden till eastern time, uppenbarligen. Emma ligger fortfarande och sover. Igår så gick åkte vi till hennes skola och sedan gick vi till chinatown, vilket tog ungefär 4 timmar :). Det är lustigt, i chinatown så är alla skyltar på kinesiska, monumenten avbildar kineser och det talade språket är främst mandarin. Det enda som skiljer en marknad i chinatown från en i beijing är att det är lite dyrare och att prutmånen är mycket mindre. Nu får jag inte skriva mer, det stör tydligen.
söndag 14 december 2008
zai Amsterdam feijizhan, eller nat.
I holland pratar alla manniskor valdigt lustigt, sarskilt nar de forsoker prata engelska. Man tror att den kinesiska och ryska engelskan ar mest skrattretande, men jag tror inte den hollandska isf ar langt efter.
3 timmar tills mitt plan aker och jag har snabbskrivit ett personligt brev till min utlandstermin. Jag fick varldens basta flygklapp av Malin, 4 st lakrisal, sadar helt ovantat. De var inslagna i ett litet brunt omslag och hade en liten text pa.
Hur tackade jag henne? Jag akte bort i 1 manad!
Jag laser Det andra konet och dricker kaffe fran starbucks. Jag tanker pa malin och new york, omvartannat. Det kommer bli konstigt att vara borta sa lange, att inte vakna upp med m, att inte ata frukost med henne och att inte sova bort hela dagen.
Nu gar tiden ut. Ska forsoka skriva lite nar jag ar har. Hejda europa.
3 timmar tills mitt plan aker och jag har snabbskrivit ett personligt brev till min utlandstermin. Jag fick varldens basta flygklapp av Malin, 4 st lakrisal, sadar helt ovantat. De var inslagna i ett litet brunt omslag och hade en liten text pa.
Hur tackade jag henne? Jag akte bort i 1 manad!
Jag laser Det andra konet och dricker kaffe fran starbucks. Jag tanker pa malin och new york, omvartannat. Det kommer bli konstigt att vara borta sa lange, att inte vakna upp med m, att inte ata frukost med henne och att inte sova bort hela dagen.
Nu gar tiden ut. Ska forsoka skriva lite nar jag ar har. Hejda europa.
torsdag 11 december 2008
Stekpan 21 pannor
Igår fyllde stekpan 21 år och min lillebror 19. Jag träffade stefan första gången på en grusplan i axelsberg.
Några dagar tidigare så hade jag vaknat mitt i natten i en säng på kungstensgatan i stockholm med behovet av att spela fotboll igen. Det tog inte lång tid innan jag hittade min väg till korpens hemsida och platsannonserna därpå. Jag hittade ett lag som sökte en målvakt. Skickade iväg ett litet mail där jag berättade om mig själv och att jag var intresserad av att spela med dem.
Plötsligt stod vi där på grusplanen och hade en provträning. Vi spelade sedan några matcher ihop utan att prata med varandra egentligen.
Någon månad senare skulle jag ha inflyttningsfest i min hemska lägenhet i hökarängen, rolfarna blev inbjudna och grannarna störda. Fick en prydlig liten lapp i brevlådan där det stod att jag fått en varning, och jag var övertygad om att det var just stefan som var upphovsmannen till denna varning, han hade nämligen stampat i golvet och skrikit, smått berusad och något för sent.
Sen hände inte så mycket på ett bra tag. Jag träffade stefan igen kanske 7 månader senare då han var på besök i malmö. Vi gick en ganska lång promenad och pratade om lite allt möjligt. Någonstans där kom vi fram till att vi hade ganska mycket gemensamt och att vi trivdes ganska bra tillsammans.
Vi pratade lite i telefon någon gång efter det och någonstans övertygade jag stefan att flytta ner till malmö för att det var en mycket bättre stad än lund.
Jag åkte till kina, kom hem, då bodde stefan redan i lägenheten.
Sen dess har vi varit kompanjoner, det finns inget bröd vi inte delar.
Några dagar tidigare så hade jag vaknat mitt i natten i en säng på kungstensgatan i stockholm med behovet av att spela fotboll igen. Det tog inte lång tid innan jag hittade min väg till korpens hemsida och platsannonserna därpå. Jag hittade ett lag som sökte en målvakt. Skickade iväg ett litet mail där jag berättade om mig själv och att jag var intresserad av att spela med dem.
Plötsligt stod vi där på grusplanen och hade en provträning. Vi spelade sedan några matcher ihop utan att prata med varandra egentligen.
Någon månad senare skulle jag ha inflyttningsfest i min hemska lägenhet i hökarängen, rolfarna blev inbjudna och grannarna störda. Fick en prydlig liten lapp i brevlådan där det stod att jag fått en varning, och jag var övertygad om att det var just stefan som var upphovsmannen till denna varning, han hade nämligen stampat i golvet och skrikit, smått berusad och något för sent.
Sen hände inte så mycket på ett bra tag. Jag träffade stefan igen kanske 7 månader senare då han var på besök i malmö. Vi gick en ganska lång promenad och pratade om lite allt möjligt. Någonstans där kom vi fram till att vi hade ganska mycket gemensamt och att vi trivdes ganska bra tillsammans.
Vi pratade lite i telefon någon gång efter det och någonstans övertygade jag stefan att flytta ner till malmö för att det var en mycket bättre stad än lund.
Jag åkte till kina, kom hem, då bodde stefan redan i lägenheten.
Sen dess har vi varit kompanjoner, det finns inget bröd vi inte delar.
söndag 7 december 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
