Det blir inga stekar på grillen i sommar, istället får svenska folket nöja sig med sojakorvar, grönsaksspett och sojafärsbiffar.
Artikeln i DN
Ingen mer mustaschodling här inte.
Det är ganska jobbigt ibland i skolan, inte själva föreläsningarna, utan folket. Idag t.ex. så pillade en kille mig på axeln precis utanför tåget, han berättade att han kände igen mig och presenterade sig. Vi skakade hand. Han skulle till Lunds Nation så vi slog följe ett slag. Bakslag, Dråpslag. Så fort jag berättade att jag skulle till Smålands Nation så började han bli relativt ointresserad av att ens svara när jag tilltalade honom. Oh well. Jag bara undrar var sådana människor kommer ifrån.
torsdag 31 januari 2008
tisdag 29 januari 2008
Ditt resultat på detta test är: 10 poäng av 10 möjliga. Alla rätt!! Du är godkänd på detta test.
Nu är det bara 99,92% kvar av programmet! :)
Idag så hade vi gruppindelning och sånt, fick träffa lite folk som faktiskt ska läsa kinesiska nästa termin, även om vissa inte verkade alltför ambitiösa.
Dagens var ändå moderatbratfnisset när jonas berättade att han var med i smålands nation, och det efterföljande: "Har du samma åsikter som dem?".
Kontrasten mellan LU och Aspero är hela tiden enorm, men på något sätt har jag börjat uppskatta Aspero för vad det är nu sen jag började på LU. Det är så jordnära och personligt.
Gallo, våran föreläsare, är lustig. Efter första föreläsningen så kände jag bara för att krama honom och säga att det är okej. Han är så nervös, och stressad. Han har även någon typ av handledsskydd som ska stötta men jag tror det är placeboeffekten han är ute efter. Hursomhelst, idag berättade han att han hade haft panikångestattacker, bara sådär. Han blev på några sekunder ännu skörare. Man skulle kunna tänka sig att han berättat för mycket, avslöjat för mycket privata saker för att man skulle kunna tycka om honom. Men så är det inte, snarare tvärtom. Hade jag haft en maskot, hade Gallo varit den perfekta kandidaten <3
Idag så hade vi gruppindelning och sånt, fick träffa lite folk som faktiskt ska läsa kinesiska nästa termin, även om vissa inte verkade alltför ambitiösa.
Dagens var ändå moderatbratfnisset när jonas berättade att han var med i smålands nation, och det efterföljande: "Har du samma åsikter som dem?".
Kontrasten mellan LU och Aspero är hela tiden enorm, men på något sätt har jag börjat uppskatta Aspero för vad det är nu sen jag började på LU. Det är så jordnära och personligt.
Gallo, våran föreläsare, är lustig. Efter första föreläsningen så kände jag bara för att krama honom och säga att det är okej. Han är så nervös, och stressad. Han har även någon typ av handledsskydd som ska stötta men jag tror det är placeboeffekten han är ute efter. Hursomhelst, idag berättade han att han hade haft panikångestattacker, bara sådär. Han blev på några sekunder ännu skörare. Man skulle kunna tänka sig att han berättat för mycket, avslöjat för mycket privata saker för att man skulle kunna tycka om honom. Men så är det inte, snarare tvärtom. Hade jag haft en maskot, hade Gallo varit den perfekta kandidaten <3
söndag 27 januari 2008
cardinal versus ordinal utility
Det är bara att bita ihop när man läser tredje kapitlet av microeconomics and behaviour. Stundtals förstår man ingenting. Med tanke på föreläsningarna förra veckans nivå så borde det bli mycket lättfattligare snart. Oh well.
Imorgon är det något helt annat, redovisning på aspero av gantt-schema. Det är som att jämföra 3 kg potatis med en spade. Så vi jämför inte.
Imorgon är det något helt annat, redovisning på aspero av gantt-schema. Det är som att jämföra 3 kg potatis med en spade. Så vi jämför inte.
lördag 26 januari 2008
Pampam
Gott nytt år!
Jag var ganska skeptisk i början av det här året, det började lite knaggligt sådär och födelsedagen var inte särskilt rolig. Sen blev det stegvis bättre och höjdpunkten kom någonstans där nu i veckan. Jag sitter hemma och plötsligt så ringer det, jag frågar var 046 kommer ifrån samtidigt som jag erinrar mig om att det är lund.
Du har fått din reservplats på civilekonom kinesiska. Det är ganska lustigt det här, jag har på 2 år på något sätt slussats in till den här utbildningen.
Det började med att jag skulle läsa Förpackningsdesign på nackademin i 2 år. Det kändes inte helt perfekt faktiskt, jag hade ju mycket hellre velat komma in på arkitekt då. Jag hade gjort ett arkitektprov som jag inte riktigt var nöjd med, men samtidigt så hade jag problem med uppgiften.
Hursomhelst, jag kom 30min sent till uppropet när jag missade enda bussen som gick till nacka, och tappade min plats.
I det här läget var jag desperat, jag hade fixat ett rum som inneboende hos två stycken jättetrevliga pensionärer på odenplan. Hon var fransyska och han var författare, det skulle bli så bra. Men sen så kom jag försent, ja. Lite sådär mitt i paniken så ringde jag till dessa trevliga pensionärer och berättade att jag inte visste vad jag skulle göra och kunde inte flytta in hos dem.
Hittade lite restplatser på SU:s hemsida och fastnade lite halvt för ekonomisk historia, det verkade intressant.
Jag skolkade en hel del från föreläsningarna och klarade mig stundtals med nöd och näppe.
Sen visste jag inte alls.
Jag kände att jag inte kunde bo kvar i lägenheten, en kal och alldeles för stor lägenhet (som jag delade med Karl-Erik, som för övrigt fått alldeles för mycket skitsnack av mig, jag gillade(r) faktiskt Karl-Erik.). Jag kände att jag inte kunde bo kvar i stockholm, arvet från sanja var alldeles för besvärligt, alla hennes kompisar som jag lärt känna blev helt plötsligt hennes kompisar (hennes formulering), jag kände mig tråkig och ganska ensam.
Jag sökte till Culture and Language university of Beijing. Jag kom in och fick papper och så. Jag skulle flytta till Kina för att lära mig kinesiska. Jag hälsade på min syster 2 ggr under 2006 och det var någonting annat. Jag hade inte pratat med min syster någonsin, och det var som att efter det tog slut med sanja så försvann någon slags barriär. Även om vi inte har särskilt mycket gemensamt så älskar vi varandra (det där låter konstigt, men det får det faktiskt göra).
(Jag hatar människor som liknar mig, jag avskyr deras sätt att prata och röra sig, deras sätt att snäsa av människor och verka överlägsna. Jag avskyr mig själv när felicia spelat in mig på mobilen: finns det människor som beter sig så?)
Jag ångrade mig och flyttade till malmö istället. Utbildningsmässigt var det lite dött, jag lärde mig att vara kock på ebbas och hittade så småningom till KY-utbildningen som jag läser nu.
Den utbildningen var inte alls på den nivån som jag hoppats, så jag sökte mig till Lunds Universitet. Också blev det ekonomi, något jag för 2 år sedan sa att jag ALDRIG skulle läsa.
Go world, you rock!
Jag var ganska skeptisk i början av det här året, det började lite knaggligt sådär och födelsedagen var inte särskilt rolig. Sen blev det stegvis bättre och höjdpunkten kom någonstans där nu i veckan. Jag sitter hemma och plötsligt så ringer det, jag frågar var 046 kommer ifrån samtidigt som jag erinrar mig om att det är lund.
Du har fått din reservplats på civilekonom kinesiska. Det är ganska lustigt det här, jag har på 2 år på något sätt slussats in till den här utbildningen.
Det började med att jag skulle läsa Förpackningsdesign på nackademin i 2 år. Det kändes inte helt perfekt faktiskt, jag hade ju mycket hellre velat komma in på arkitekt då. Jag hade gjort ett arkitektprov som jag inte riktigt var nöjd med, men samtidigt så hade jag problem med uppgiften.
Hursomhelst, jag kom 30min sent till uppropet när jag missade enda bussen som gick till nacka, och tappade min plats.
I det här läget var jag desperat, jag hade fixat ett rum som inneboende hos två stycken jättetrevliga pensionärer på odenplan. Hon var fransyska och han var författare, det skulle bli så bra. Men sen så kom jag försent, ja. Lite sådär mitt i paniken så ringde jag till dessa trevliga pensionärer och berättade att jag inte visste vad jag skulle göra och kunde inte flytta in hos dem.
Hittade lite restplatser på SU:s hemsida och fastnade lite halvt för ekonomisk historia, det verkade intressant.
Jag skolkade en hel del från föreläsningarna och klarade mig stundtals med nöd och näppe.
Sen visste jag inte alls.
Jag kände att jag inte kunde bo kvar i lägenheten, en kal och alldeles för stor lägenhet (som jag delade med Karl-Erik, som för övrigt fått alldeles för mycket skitsnack av mig, jag gillade(r) faktiskt Karl-Erik.). Jag kände att jag inte kunde bo kvar i stockholm, arvet från sanja var alldeles för besvärligt, alla hennes kompisar som jag lärt känna blev helt plötsligt hennes kompisar (hennes formulering), jag kände mig tråkig och ganska ensam.
Jag sökte till Culture and Language university of Beijing. Jag kom in och fick papper och så. Jag skulle flytta till Kina för att lära mig kinesiska. Jag hälsade på min syster 2 ggr under 2006 och det var någonting annat. Jag hade inte pratat med min syster någonsin, och det var som att efter det tog slut med sanja så försvann någon slags barriär. Även om vi inte har särskilt mycket gemensamt så älskar vi varandra (det där låter konstigt, men det får det faktiskt göra).
(Jag hatar människor som liknar mig, jag avskyr deras sätt att prata och röra sig, deras sätt att snäsa av människor och verka överlägsna. Jag avskyr mig själv när felicia spelat in mig på mobilen: finns det människor som beter sig så?)
Jag ångrade mig och flyttade till malmö istället. Utbildningsmässigt var det lite dött, jag lärde mig att vara kock på ebbas och hittade så småningom till KY-utbildningen som jag läser nu.
Den utbildningen var inte alls på den nivån som jag hoppats, så jag sökte mig till Lunds Universitet. Också blev det ekonomi, något jag för 2 år sedan sa att jag ALDRIG skulle läsa.
Go world, you rock!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
