Jag kan berätta om den stackars lilla flickan som inte hittade hem i vintermörkret, om hon som sprang vilse trots att hon fick den lilla handritade kartan i sin hand. Kanske ville hon innerst inne springa vilse, hon var övertygad om att det inte spelade någon roll, hon skulle ändå fortsätta med detta i hela sitt liv. De stora, nästan svarta ögonen var djupare än någonsin, men samtidigt berättade de inget nytt.
Från minus till plus, är det så jag ska komma ihåg det här? Temperaturmässigt så stämmer det, ekonomiskt så stämmer det, men spelar det någon roll (frågar jag mig själv fastän jag själv verkligen vet svaret). Men annars då, blir det här något bra på riktigt, att åka från b/s och till m.
Nu kom jag bort mig och började göra annat.
Har vi varit öppna och kommit fram till något mer fritt från värderingar? Jag skulle nog inte säga det, även om jag väldigt gärna skulle vilja det. Idag insåg jag något;
Det spelar ingen roll hur mycket av ens liv som kretsar kring förutbestämd planering och mål, för i slutändan så tänker man ändå inte framåt, på riktigt.
Jag kan ju passa på och berätta om mina underbara lockar, imorrn blir jag klippt och om det blir snyggt vet jag inte, men jag är nästan övertygad om att det inte kommer bli det :).
Snipp snapp snut, så var boden slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar