Tiden har alltid varit fel.
Det är omöjligt att förklara den där känslan. Man sitter och förstår inte hur man ska kunna relatera till något när man inte förstår, när man inte upplevt nog. Man avundas och man vet hela tiden att det alltid kommer att vara så, det kommer aldrig att bli någon revelation.
Återgå till apstadiet/FÖRSÖK
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar