Vi behandlas som kreatur

Säger de till DN när de anställda på kriminalanstalten kommenterar sin egen situation, de hävdar att kriminalvården har fått sämre resurser och att tryggheten blir mindre och mindre när det är så mycket personalbyten som det är idag.

Även en anonym intern kommenterar och berättar att hen inte för den vård som skulle behövas.

Jag vet inte om det bara är jag som reagerar på rubriken. Att använda en referens till djurhanteringen för att beskriva hur hemsk ens situation är, borde inte gå. Men det är kanske så att det är så pass allmänt accepterat att den är förjävlig, så ingen höjer på ögonbrynen.

Artikeln i DN

Gott, exklusivt och Förödande.

Det är något med Lunds stadsplanering som jag inte riktigt kan få in i mitt huvud. Jag har flertalet gånger gått runt i cirklar och frågat människor om vägen till x och y. Oftast så har jag blivit ivägskickad åt fel håll, eller så har jag bara missförstått. Jag förstår det inte. Inte ens de första dagarna i Prag var jag så vilse som jag blir vissa gånger i Lund. Idag skulle vi ha studiecirkel (jag vet inte riktigt vad det innebär, men det låter så underbart AMS-klyshigt) på Athen i AF-borgen i Lund. Jag blev lite sen och var först framme i Lund en kvart senare än vad jag tänkt. Också hände det, lund-syndromet. Jag hittade inte till AF-borgen, trots att jag varit där flera gånger tidigare. Jag tänkte att det var lugnt, jag skulle inte behöva ringa och berätta att jag skulle bli lite sen, det var ju flera som skulle komma. När jag väl kommer fram (en halvtimme sent) så ser jag att de inte ens har öppet. Jag lyckas få tag i numret till elizabeth (den enda som faktiskt kom till studiecirkeln), men hon har redan åkt därifrån. Fick åka hem utan studiecirkel, men det spelade inte så stor roll faktiskt.

--

En ph.d-student vid UU har skrivit om jätteräkodlingarna i Asien, hur de påverkar miljön och att t.o.m. de miljömärkta räkorna faktiskt inte alls är miljövänliga. De flesta som är något miljöintresserade är medvetna om hur dåliga just jätteräkodlingarna är, så det är inte direkt något nytt under solen. Det som förbryllar mig är istället kommentarerna som läggs i botten av artikeln. Istället för att skriva att det var intressant information och att man inte visste om det (när de inte gjorde det) så fäktar de med armarna för att undfly allt personligt ansvar. Är det inte de hemska medierna som försöker få en att må dåligt, så är det borgarna på Östermalm som tjänar på att man bojkottar räkorna. Det är så mycket som inte är tillåtet i Sverige: Marijuana, kokain och stockholmare. Varför kan man inte bara förbjuda miljöförstöring också? :(

Artikeln i sydsvenskan

Årets bästa rånare

Här

Dagens quote

seriöst du är säkert en trevlig tjej men du är dum i huve. (sic)

Jag har för övrigt styrketränat idag för första gången på 9 månader \o/

Stackars små kineserna

Det är någonting som får mig att dra på smilbanden, att på något sätt känna medkänsla med de stackars bönderna på den kinesiska landsbygden. De är så långt ifrån egoism man bara kan komma. Trots att regeringen i Beijing startar stora projekt som ödelägger deras mark, tar ifrån dem deras levebröd, så tycker de ändå att det är bra för Kina. Det är tom okej att det händer, för det är ju för Kinas eget bästa. Det fula är att det påminner om landsbygdsattityden i Norrland, även om kineserna verkar vara altruistiska som bara den, det finns inget ego.

Artikeln i Reuters

Leta leta

Man tänker sig att Sveriges stora tidningar borde ha koll på hela den amerikanska nomineringsprocessen. Det är nästan så att jag tvekat på superdelegaterna, att de verkligen finns och fungerar som jag har förstått det. Man har kunnat läsa på DN och andra stora sidor om hur Hillary leder valet. Det är inte båda sidorna av myntet, Hillary har för tillfället 50 delegater mer än Obama, men det beror inte av att hon har fått fler nomineringsröster, utan för att hon har dubbelt så många superdelegater som Barack. Superdelegater? Låter som något från ett amerikanskt sportevenmang kanske, och det känns inte direkt demokratiskt. Om man översätter en superdelegatröst direkt, så motsvarar den 25000 röster. En persons röst är alltså värd 25000 ggr mer än en vanlig amerikansk.

Nu hittade jag äntligen en artikel som faktiskt tar upp problemet med dessa, och varför de ursprungligen uppkom. Intressant läsning: artikeln i NY Times

Udda situationer #1

Jag var med om en ganska udda situation nyss. Jag cyklade hem från centralen med Tittie tut. Plötsligt ropade någon en bit bort:

- Cyklisten, kan du hjälpa?

En liten kille på kanske 5 år hade klättrat upp på en sånt här el-hus som är runt 2 meter höga, och han vågade inte hoppa ner. Dagisfröknarna var för korta för att nå honom.

Jag stod i kanske 5 minuter och försökte få honom att krypa närmare kanten så jag kunde få grepp runt hans midja. Han darrade och kunde inte förmå sig att krypa närmare kanten.

De började prata om att ringa hans pappa som skulle medla (jag är inte riktigt säker om killen förstod svenska överhuvudtaget). Nog med tjafs tänkte jag och klättrade upp på huset, tog killen över armarna á la brudstil och hoppade ner.

Efteråt så tyckte fröknarna att han skulle tacka och ta i hand. Sagt och gjort.

MTC.

Sol

Igår haglade det och idag är det kallt med strålande sol, tänka sig vad lustigt!...

Man skulle ha lyssnat på smålandsexpeditionen när de sa att man skulle vara där innan 22, annars skulle man få köa länge. Jag var inte där innan 22. Jag fick köa i 1,5 timme på att komma in till vad som inte var så jävla bra. Att stå i 1,5 timme med överförfriskade utbytesstudenter som sjöng på spanska var ganska kul faktiskt, de bjöd på sofiero och höll stämningen på topp.

Dansgolvet var inte hett och musiken gick inte att dansa till. Men det var okej iaf, var inte så att man kände att man var tvungen att komma därifrån direkt. Sen blev det inte så mycket mer, vi åkte bussen hem och jag snubblade hem utan att köpa en falafel, mannen utanför berättade att det var minst 20 minuters kö.

Karl-Erik var greijt!