Mitt i allting så kommer jag på att vi måste koka potatis, det går ju inte annars. Mitt i allting så blir jag lite stressad och arbetar lite snabbare. Mitt i allting så skär jag av mig halva fingret och får gå till akuten. När jag väl kommit dit så får jag vänta några minuter, sen blir jag mottagen och får förklara vad som hänt. Sen kommer jag till läkaren, jag kallar honom Divan HansTM. Divan HansTM tittar på såret i en hundradels sekund och konstaterar direkt att det är något man behöver sy, när sedan sjuksystern berättar att olika läkare alltid säger olika saker om just sådana sår så berättar han rappt att 'det glipar ju, klart vi ska sy'. Sen berättar Divan HansTM om hur jobbigt det blir om vi ska ha bedövning (han känner inte till mitt wannabe-macho-drag), men jag säger att det går bra utan, osv.
Så nu sitter jag här och kan knappt skriva, för jag har en liten luftgenomsläppande accessoar på fingretsomjagintekannamnetpå på min högra hand.
(Divan HansTM var ett riktigt original, jag gillade det, även om jag inte kanske hade åkt på safari med honom).
F \o/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar